Stand-up

Yesterday me and a friend called Hanna sent to a stand up comedy club and watched Ben norris.
It looked exactly as in the TV shows. A dark room, a bit smaller then I thought but it had a bar and a few tables with chairs.
There where only two tables that was empty when we enters the room. It was the tables closest to the stage. We where afraid that the comedian, Ben, would talk to us. We where quite anxious about it and of cause he started to talk to us but in the end that was exactly what made the whole experience so tremendously funny!
 

Nu börjar det bli jobbigt

Nu är det en vecka kvar tills jag åker iväg till Brighton. Jag börjar fundera på vad i hela friden jag gett mig in på. Jag kommer vara borta ifrån ALLT i tre månader. Jag kommer sakna alla så mycket att jag inte kommer veta vad jag ska göra av mig själv.

Jag har börjat packa min väska för en vecka sedan och nu måste jag börja packa ordentligt.
Men jag är orolig, jag är orolig över att så mycket kan gå fel och allt jag kommer missa här hemma. Tänk om jag missar något viktigt, missar en speciell människa eller att något super bra som hänt.

Jag kommer självklart att vara med om en massa roliga saker där, men det är ändå tre månader och tre månader är en väldigt lång tid. Jag kommer sakna dig så mycket <3


 
 
 

Oj vad tiden flyger iväg.

Oj!
Jag har verkligen inte haft tid med att skriva. Men nu tar jag mig lite tid!
Det är ju ändå bara två veckor kvar innan jag åker till en sommar i Brighton så jag borde skärpa mig.

Jag börjar känna mig minst sagt nervös. Jag har allt klart men det känns ändå som att saker fattas. 
Jag skulle vilja träffa alla innan jag åker. Synd bara att jag har så mycket att göra. 
Det är så mycket man vill hinna men man har inte riktigt tiden!

Takotsubo cardiomyopathy

Ja, alla gråter väl ut i sina bloggar någon gång. Jag har gjort det tidigare men nu har jag intre riktigt tänkt göra det utan mer bara lyfta mina tankar.

Jag träffade Filip igår efter en lång och jobbig vecka. Jag var säker på att jag hade tryckt bort alla förhoppningar och låst in dem någon stans, men det fanns en spricka i den väggen jag byggt ut. Om man nu vill sätta ett så klyckigt uttryck på det.
Men kort kan jag ju säga att det vart jobbigt, jag kände att jag i alla fall kan vara ärlig det sista jag är och la korten på bordet. Jag berättade ALLT, det kändes pyton igår kväll för att jag just sagt allt och jag ångrade det.
Så här i efterhand så var det förnufftigt. Jag har lättare att handskas med ett definitivt slut än att lämna något oupplarat känns det som. Så även då det är jobbigt nu så känns det ändå bra.

Men anledningen till titeln som jag valt är att ibland så faller saker bara på plats. I veckan så har vi pratat om anatomi på biologin och det var en som tog upp Takotsubo cardiomyopathy eller broken heart syndrome som det också kallas.

Ni som sa att man inte kan bli sjuk på grund utav ett brustet hjärta tänk om. Takotsubo cardiomyopathy uppstår vid emotionell stress så som att man gör slut med någon som man varit med länge och att någon man älskar dör.
Det är ju bara en del utav de saker som kan trigga detta men det var komiskt tyckte jag.
Vad som händer är att hjärtats muskler tillfälligt blir försvagade vilket kan leda till olika hjärtproblem.

Kroppen, du är allt bra underlig du!

Med detta vill jag inte säga att det är synd om mig, att jag oroar mig för att något sådant här kommer hända utan jag vill bara lyffta något jag tycker är intressant. Något jag heldre vill fokusera på än en massa odrägligheter och tråkigheter. Nu kan det ju inte åg utför något mer utan bara uppför säger vi som. 

Sen att det står saker som att det denna sjukdom fick namnet efter en bläckfiskfälla tyckte jag var ganska humoristiskt.
 
 

Fasansfulla ledighet.

Det slog mig igår att jag är ledig ifrån jobbet denna vecka, eller halva veckan. 

Somliga skulle glädjas över en sådan sak. Att kunna sluta sina kurser kl12 och sedan ha hela dagen ledig. Problemet är att jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Alla andra har ju sina jobb, kurser och klubbar som håller de upptagna. 
Idag har jag städat från kl09 och nu kan jag omöjligt göra mer. Fast hittar jag något sätt att nå upp och torka av taket hade det ju varit något.
Det känns konstigt att veta att man är ledig halva dagar i fem dagar. Jag har ju börjat jobba ganska mycket och när jag inte jobbar så känner jag att jag skulle vilja. Knasigt det där.

Livet går ändå framot fast väldigt sakta. Det finns ju självklart saker jag vill göra så som att gå och se på den nya captain america filmen på bio. Ligga i det ickebefintliga gräset i en park, ta en lång promenad runt det oerhört blöta elljusspår som finns här i holmsund och umgår med folk som just nu har lektioner/jobb.

Nej, det kommer inte bli något uta det känns det som just nu. Möjligtvis bio men då måste jag först får reda på om någon vill gå. tänker inte gå själv precis.

 

Jag är en manipulativ bitch, alla de elaka i alla Disney filmer.

Jag är en manipulativ bitch, de elaka i alla Disney filmer, jag är lömsk och opålitlig. Jag påverkar andra till min fördel och jag tänker bara på mig själv.

 

Så känns det i alla fall. Jag tycker inte att jag är något utav det men det känns så. Vist har jag mina brister, både stora och små. 

Dock tror jag att alla känner så här någon gång. Det är synd att man ska känna på ett sådant hämskt sätt om sig själv men så måste det få vara ibland. Hur ska man annars kunna bli glad och växa som en person?

Jag vet inte, men jag tror det är genom att känna så här ibland.

 

Livet ska ju för bövelen inte vara lätt! Hade det varit lätt hela tiden hade det nog inte varit mycke glädje i att leva.

 

Men jag vill vara glad, jag vill vara social och jag vill vara en bra människa.

Jag vill utvecklas och "sprida mina vingar". Och jag anser att det är på det sättet man kan göra just det, växa, vara glad, leva och vara mer än nöjd.

 

Jag vet inte om andra håller med men detta är vad jag tänker. Om inte annat kanske det var intressant att få läsa mina tankar för det är vad de är, mina tankar.

 

 



NU SKA NI FÅ HÖRA!!!

Jag åker ju till London den 16/4. Ja jag åker fast inte med Filip, i'm a grown woman i can handle myself!!
Nej men jag åker med en vän och det ska bli hur härligt som helst.
Jag hade en massa planer om att jag skulle shoppa en massa saker och att jag skulle hinna se ALLT.

Men nu har saker och ting ändrat sig igen. Fast till det bättre, jag kommer att åka till Brighton och vara där HELA sommaren. Det kommer bli superkul, jag ska jobba och plugga. Jag har inte velat skriva det överallt för om det skulle bli problem.
Men nu går det inte att få några problem med det längre för jag ska åka dit. Jag har kommit in på skolan, jag har garanterat boende (får dock inte veta hos vilken familj jag bor med förens närmare start) och nästan alla csn papper är inskickade.

Nu har jag bara en check lista att klara av!


Brighton Listan.
[x] Försäkring.
[ ] 6 passfoton.
[ ] Flygbiljetter.
[x] Boende.
[X] Intagen på kurser i England
[x] Eropeiskt självföräkringskort.
[X] Giltigt pass.
[/] Uthyrning av lägenhet.
[ ] Kolla med banken så att mitt bankkort verkligen fungerar i England.
[ ] Göra en packlista.

Jag har nästan allt fixat till och med uthyrning utav lägenheten. Det enda som saknas är att skriva ett andrahandskontrakt och sedan är det bara att tuta och köra!

 
 

'Affinity' is beautiful and intense, with no laughs. It's a rather delicate and emotional love story, with a spooky element." - Andrew Davies

Jag tänker inte sitta här och vara en surkärring för att det är slut mellan mig och Filip. Istället för att göra som de flesta bloggare gör och spyr galla över sinna nyblivna ex tänker jag ta upp de fina. Jag är inte arg på honom och jag hatar honom inte. Det bara blev så här och det är inte så mycket att göra åt.

Men jag satt för ett tag sedan på biblioteket med några vänner så kom jag och tänka på hur vi först var.

Det första verkligt fina minne jag har är när vi båda låg i en korridor på vårat gemensamma gymnasium och såg på film. Vi väntade på en gemensam vän, han hade köpt en ny palestinashal som var svart och vit som jag fick låna. Dels för att lamporna i taket bländade mig jätte mycket, sen sa han att den luktade industri och ville få bort den lukten. Tror inte det har något med saken att göra med det var fint. Sedan fick jag ligga på hans bröstkorg så jag kunde se bättre. Mins dock inte vad det var vi såg.

Mitt andra väldigt starka minne jag har var nog första gången jag kyste honom och ja, det var jag som kyste honom. Han funderade nog på det men jag far först, WOHO!!  Ne men det var fint. Det var under den perioden vi tillbringade mycket tid på ungdommsavdelningen på biblioteket. Vi låg i en av sofforna, han var underst och jag låg på honom. Jag hade mit huvud på hand bröstkorg, jag tyckte jätte mycket om att ligga där även efteråt och lyssna på hans hjärtslag. Det hade en sövande effekt. Jag sa i alla fall att något i stil med "jag kommer att göra en sak nu och du måste lova att inte bli arg." Jag pussade honom först försiktigt vid munnen tror jag, eller kinden eller på munnen. Jag gag vart röd som en tomat, vände bort ansiktet och frågade om han vart arg. Han svarade något i stil med "känner du inte hur hårt mitt hjärta slår". That was that. Vi låg och så där jobbigt hånglade ett tag innan vi åkte var sitt håll. Jag tycker fortfarande om det minnet.

Jag lovar er att det är 1000 andra minnen också men jag har tagit två i början av våran tid tillsammans.

Om jag ska snabb summera mitten så var var vi mycket med varandra. Vi försökte ses och göra saker, jag vet inte hur många filmer vi var och såg och hur mycket vi var hos varandra. 
Det var mycket upp och ner innan vi vart tillsammans på riktigt men det var något vi arbetade med och allt vart som bra.

Bland de sista minnena jag har var dels i sommras när han hade varit hos sina föräldrar i drygt en månad. Jag frågade honom vilket nummer tåget hade så jag kunde kolla det lite nu och då på nätet. När tåget skulle komma in så stod jag redan där och väntade. Det var jätte fint för han vart så glad, jag vart minst lika glad och fjärilarna i magen kom tillbaka. Det gjorde dem ofta när vi inte hade träffats på ett tag. 

Vi ska inte prata om hur jag tycker det var när han var uppe på scenen eller när han åkte skateboard. Han var så vacker, han gjorde det så bra och jag vart som kär på nytt varje gång. Jag vet inte hur det kunde bli så men jag älskade det, även när han vart riktigt glad för han sken upp så mycket att man kunde inte vara butter på något sätt.

Nu låter det kanske som att det bara var jag som gjorde saker, fast det var nog tvärt om. Filip kunde göra små saker hela tiden, det var inte alltid att "nu ska jag bjuda dig på finmiddag" utan det var nog de små sakerna jag upskattade mest. Att han fanns där, att vakna bredvid honom, att han spelade gitarr i rummet, att han tog hand om disken efter maten, att han hjälpte mig med sådant jag inte kunde, att han lät mig låna hans tröjor, att han alltid sa att jag inte behövde ha smink, att han sa att jag var fin hur som, att han var där när jag var sjuk och att han kunde förlåta mina dumheter.

Det är så mycket jag tycker om honom för och jag kan göra detta inlägg 10 gånger längre. Dock kommer ingen att orka läsa den ifall jag skulle göra det. Jag vill bara få fram att Filip är en väldigt bra person och vän. 
Jag är allt annat än arg eller hatisk emot honom. Han är bra och förtjänar det bästa och det är jag med. 
Så vi får se vad framtiden utvisar.





 
 
 

 

Wherever you go, go with all your heart.

Jag har 100 saker att vara glad för och just nu är jag det också. Vist finns det sådant som tynger ner men jag ska verkligen inte fokusera på det!
Ja, jag saknar Filip men det hindrar mig inte till att ha roligt och inte för att vara sådan men jag känner att efter att vi gjorde slut så begrundade jag vårat förhållande från en annan synvinkel.

Ja, jag var allt annat är snäll men Filip var inte en ängel heller. Men jag satt och begrundade MIN del utav allt för att komma på vad som jag gjorde under denna tid som var helt och hållet onödigt. Det visade sig vara mycket men jag tror det är så mer eller mindre i förhållanden. 

Men nu hoppat vi mitt tråkiga, jag har just blivit singel och allt är skit snack och så tänker jag lyfta det som faktiskt gör mig glad just nu.
Jag har faktiskt lagt ut lite jobb anonser utomlands, barnvakt och så vidare. Det roliga är att tre familjer ifrån tre olika länder har valt mig till det man kan kalla andra rensningen. Jag ska på skype intervjuer med alla!
Det känns ganska kul för jag har pratat ganska mycket med de familjerna och de verkar vara ganska nöjd med mig hitills. 
Sedan så ska jag ju ändå till London.

Sedan en liten som kan ses smått obetydlig men jag ska få tvätta mitt hår för första gången sedan tisdagskväll!!
Det ska bli så skönt att få tvätta av sig ordentligt.

 
Tema Dialog gjort av Mimmi Thorneus